Sista rycket nu innan lite längre ledighet. På onsdag tar vi helg!

Jackpot ska tillbaka till vet på torsdag. Han har svarat bra på behandlingen redan från de första timmarna men jag har en magkänsla att han inte känner sig hundra bra ännu.
Jag tycker också att han har svarat väldigt bra på foderökningen. Han är inte alls lika insjunken i ryggen och över rumpan. Även om det är omöjligt att punkt-göda en häst så går det iallafall åt rätt håll.

Känner mig fruktansvärt less på att vara så hjälplös gentemot min häst. Det påverkar så stor del av mig. Han är ju en del av mig.. och det gör mig galen snart.
Önskar att fler kunde se vad jag ser och känna vad jag känner. Sittuationen blir bara jobbigare av att behöva övertyga andra om vad som är.
Min lilla buse <3

Precis som resan till Rosvik så sov Hugo alla 3 timmar hem också. Världens kanske mest lättsammaste barn. ?

Tack för en mysig helg alla inblandade!

I fredags efter ett besök på vårt förstahandsvalsdagis blev det bestämt att Hugo kommer att byta dagis efter sommaren.

Det är såklart blandade känslor att både lämna en stark trygghet i det vi har nu samtidigt som det positiva väger över till det nya dagiset vilket gjorde att vi valde att byta.

Han kommer garanterar få det väldigt bra på nya dagiset!

Just nu är vi och hälsar på hos min mormor och morfar i Rosvik där dom har stuga/hus. Det ligger mellan Piteå och Luleå ute vid havet.

Mormor har fyllt år så igår blev det kalas med släkten. Kusinerna med familj kom, Jesper och Anna är här, samt mamma.

Just nu är det bara jag vaken. Hugo ligger på en madrass bredvid mig och sover fortfarande. Trodde att han skulle vara morgonpigg då han fick sova 2 gånger igår för att orka vara vaken. Men så fel jag hade...

Lite bilder från igår.

[Bild]

[Bild]

[Bild]

[Bild]

Hugo har nu blivit erbjuden dagisplats på vårat eg. förstahandsval som var fullt när han skulle skolas in.

Dagiset ligger bara några hundra meter från vårat hus och det har väldigt gott rykte.
Upplägget är snarlikt där han går nu med eget kök, fin utegård, mycket aktiviteter m.m

Vi trivs verkligen jättebra där vi är nu, så även Hugo. Personalen på hans avd. är superbra.
Det pratas dock om nedskärning på personal (som det redan nu är tajt om) inom en snar framtid och grupperna är ganska stora.
Innan jul var det stökigt i hans dagisgrupp. Hugo kom hem sönderriven i ansiktet helt utan anledning minst en gång i veckan. Jag var helt förstörd och ville inte lämna honom på morgonen.. Han själv har som tur var aldrig visat motstånd.. Men så tog dom verkligen tag i saken och efter jul har det varit fantastiskt bra. Vilket också känns trist att lämna när dom jobbat hårt för att få till det.
Dessutom så vet vi att en av de bättre fröknarna kommer försvinna inom snar framtid.

Tankarna går fram och tillbaka. Väger plus och minus. Men att behöva lämna något som har blivit en trygg vardag för oss alla känns lite läskigt.
Men tänk om grupperna är mindre på andra stället eller om det finns fler saker som överväger?? Jag tror att vi måste fråga ut våra grannar som har barnen där och helt enkelt besöka dagiset någon dag.

Hjääääälp!! Svaret ska vara inne i slutet på veckan.

Äta räka med bestick. Ja varför inte?

Kl är 21.11 i skrivande stund och vi har lagt oss i sängen framför gladiatorerna. Vill tacka alla inblandade för en härlig dag..

Jag är så lyckligt lottad <3

Jag hade som sagt redan innan besöket ställt in mig på det absolut värsta. Visste egentligen inte varför jag gjorde det men allting kändes bara hopplöst. Såhär i efterhand vet jag varför jag kände så...

Han gick igenom hela hästen och böjde honom för att utesluta ev reaktioner. Det var tydligt att det fortfarande är muskulärt. Bulan han har på rumpan är en muskel som krampar. Han har inte ont i ryggen men han har väldigt spända ländryggsmuskler.

Det förklarar ju starkt varför han har varit ovillig att röra sig. Känslan av att ha så mycket muskelspänningar som han har ger samma symptom som korsförlamning fick jag förklarat för mig..

Ganska snabbt fick jag då också en förklaring till Jackpots skumma beteende i Sundsvall strax innan vi skulle resa hem. Han grävde konstigt med ena hoven på grusplanen vilket han ALDRIG gör annars. Dessutom var rygg och länd väldigt insjunket och han visade snarlika koliksymptom. Han hade nog drabbats av en mild korsförlamning.. Det kan komma av en mängd olika anledningar men muskeltrötthet är en. Precis vad som hände sista tävlingen vi gjorde i somras när jag kände att något var skumt. Han gick 2 klasser och var klockren samt placerad. I sista och 3.e klassen var han trött och började bete sig konstigt...

Jackpot rör sig luftigt och ser hyffsad ut i kroppen trots detta men jag själv förstår ju nu att han ändå är i sämre skick än man kan tro.

Jag är väldigt petig och känner min häst kanske lite för väl. Han skulle som veterinären säger kunna gå igenom en köpesbesiktning utan anmärkning och många söker inte ens veterinär för vårat tillstånd.

Jag har haft svårt att tro att en häst faktiskt kan ha dessa muskelproblem och det är därför som jag kanske jagat upp mig lite väl mycket. Men när man får förklaringar till mångt och mycket av hästens beteende så måste man våga förstå att såhär kan det vara.

Jag tycker han har samma symptom som sist vi var dit om än lite mer nu. Ett återfall hade vi såklart med i beräkningen då de gäller muskler som han snedbelastat i flera år och som blivit låsta av en alldeles för missanpassad sadel. Han har behövt genomgå många förändringar och det påverkar såklart både positivt på vissa ställen och negativt på andra.

Under tiden han har varit i gång har jag fått känna på och uppleva positiva saker som jag aldrig känt förut så det talar för att vi är på rätt väg, men att det kommer att ta tid att få honom stark på rätt sätt.

För er som undrar så har han fått muskelavslappnande i de större partiena på baken, precis som sist när vi fick en aha-känsla och hästen plötsligt rörde sig som han skulle och framförallt började vilja röra sig ordentligt. Han fick även en Shockwave behandling för att kommer ner på djupet i muskeln. Det fick han inte sist..

Jag studerade noga när han fick muskelavslappnande och han reagerade precis som sist väldigt starkt på den. De bulor som jag varit misstänksam till att det skulle vara muskler började tokvibrera som det ska göra, vilket var skönt att se just för att få förklarat att det är krampande muskler.

Redan när vi kom hem igår så såg han betydligt bättre ut på bakdelen och han var väldigt pigg och glad, om än lite mörbultad...

Jag var även ut till honom för att ta in honom till lunch idag så han kan lägga sig och vila om han vill. Han skrittade på ett helt annat sätt. Ska bli väldigt kul att skritta ut ikväll och känna..

Nu får jag tänka om lite och inte förlita mig på att han känns stark i kroppen. Jag ska försöka träna honom bättre på det han behöver och få honom fint musklad igen. Jag kommer låta honom gå upp en hel del i matväg så han kan lägga på sig mer.

Det är eg. inget som har varit fel i det vi gjort hittills men många tror att muskelproblem är ett lätt fixat problem. I mina ögon är det besvärligare när dom gått såhär länge med det än att behandla en led för som ex en överansträning.

Om 14 dagar åker vi tillbaka för att följa upp och ev kanske behöver rikta in oss på plan B. De viktigaste för mig var att få föra diskusionen med en person som vet vad han pratar om och få hjälp att lägga upp en plan.

Så nu vet ni hur läget är.. Det blev väldigt långt, men många undrar just kring detta och jag vill uppmana alla att vara lyhörda på sina hästar. Det kanske inte är alla hästar som springer runt med problemen i flera år innan det visar sig, som min häst har gjort.

Denna bild är tagen för många år sen och han var då väldigt fin i kroppen. Har den lite som målbild framför oss..